Jobbet ångar på som ett skenande tåg. De två guldlockiga fyraåringarna är ändock lika ihärdigt i uppror med världen när jag kommer hem. Sexåringen har fullt lika många världsproblem att lösa och känslomässiga kaos att reda ut. Dessutom maten behöver trollas fram. Rumpor torkas. Matsäckar packas. Vantar torkas. Almanackor bevakas och bensin fyllas. Räkningar betalas, disk diskas och mat inhandlas. Syskonbråk lösas.
Ett slags ofrivilligt Formel 1-liv. Men inte med en mållinje som är en linje efter x antal varv. Utan en mållinje som sakteliga mognar fram.
Jag tror den här Formel 1-bilen måste unna sig lite choklad ikväll. För resan är lång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar