Leve tvåsamheten

Söndagskvällen blev sen. Det blir trångt vid datorn på kvällarna. Och så disk, hostiga barn och golvrensning. Mitt tänkta inlägg ikväll får skjutas på framtiden. För imorgon ses vi inte. Jag och min husman har bestämt oss för att ha en kväll i veckan som är surffri. Och det kommer vara måndagar. Även om det innebär en helt ordinär disk -och ihopplockningskväll med en session CSI, så är den i alla fall gemensam. De gemensamma stunderna bör värnas om. Som en god vän, tillika tvilling -och trebarnsmor, påminde mig om en grundläggande sanning för mig härom dagen:

Det är vi som är basen. Grunden. Vi. Föräldrarna. Vi som en gång valde varandra och bestämde oss för att leva ihop. Till och med gifta oss. Kyssa varandra på en kyrktrappa i Alfta, den 13 juli 2002. Efter att ha lovat varandra att älska i nöd, lust och lustigheter.

Vi behöver åtminstone sitta brevid varandra i TV-soffan. Om inget annat. Åtminstone en gång i veckan. Om inte oftare.

Det är vår tvåsamhet som ska hålla ihop den här femsamheten. Jag älskar dig, min man! Mitt i allt detta som kallas vardagen. Småbarnsåren. Kaoset. Livet.