En annan påsk

Idag är det annandag påsk. Eller "en annan påsk" som Henry säger. Idag har solen i alla fall återigen lett sitt bländande leende mot oss.

Vi har gjort det bästa av dagen, utan att göra så mycket. Konsten på en helt ledig dag är att slippa planera och åka iväg, men inte vara så passiva att barnens sprittande ben och sprutande sinnen kommer i obalans.

Barnen behöver stimulans och aktivitet, föräldrarna behöver stillhet och vila. Ett av föräldraskapets många paradoxer och uppenbara behovs-kollisioner. Men. Vi klarade det konststycket hyfsat bra idag.

Övriga påsken har passerat med sitt muntra kynne. Vi har ätit sill och potatis, målat ägg och frossat i godis.Sedan hade vi faktiskt helt ny påsk-upplevelse med en 6-åring som med sin ålder sådär plötsligt blivit nymodigt öppensinnad, och därför vågade klä sig till påskkärring tillsammans ned sin jämnåriga kusin.

Medan de yngre småsyskon skeptiskt backade och inte visste vilket ben de skulle stå på när konstiga förkläden skulle på och märkliga fräknar skulle målas.

Alla i hushållet kan ju inte alltid vara nöjda och glada. De gällde även de vuxna. En glad vuxen och en svårmodig. Så den glada vuxna, hittade gemenskap med en munter mormor och vi tog de fnittriga och modiga påskkärringarna vid händerna och traskade iväg och önskade glad påsk till grannar och annat löst folk.

Så blev det en ganska bra påsk ändå. Trots paradoxer och ett och annat svårmod. Och en jätteglad påsk, det får vi helt enkelt ha - en annan påsk.