tisdag 14 september 2010

Det är coolt att vara vanlig

Det är svårt att se skogen för alla träd. Det är svårt att inse att dagarna som kommer och går är livet. Vardagen. Det vanliga livet.
Filen på morgonen, lämna på dagis, flexa in på jobbet, kaffe, jobb, lunch, jobb, kaffe, jobb, hämta på dagis, handla middag och kanske komplettera frukost, jonglera med gnällande barn och samtidigt undvika att bränna maten, behålla tålamodet vid middagsbordet, lirka på pyjamaser och göra kväll. Och förhoppningsvis få en lyckad läggning. Och förhoppningsvis en lugn kväll. Denna ljuva kväll. Lugnets sötma.
Vardagen. Kräver sin man. Sin kvinna. Kräver planering, kompetens och uthållighet. Varje dag gör man någon liten finjustering. Som en elitidrottare som övar på sin teknik in i minsta detalj. Lär känna varje muskel i benet för att veta exakt hur ens kropp fungerar. Går igenom strategier, psykologiska taktiker. Anpassar utrustningen. Gör den lite mer följsam, lite bättre inställd för att undvika friktion. Och så där håller man på. I vardagens elitlopp. Man gör om, man gör rätt. Man korrigerar mattider, strukuren i köket, tvätthögarna och utvärderar bilturerna och vilka aktiviteter som kan kombineras.

Det är det är att leva ett vanligt liv. Vanligt. Vanligt betyder inte oviktigt eller enkelt. Vanligt betyder att man är kompetent nog att klara av denna högst komplicerade verksamhet det är att organisera tider och faktorer som ska fungera, ses över och samköras. Att vara vanligt är inte något man ska se ner på. Att vara vanlig är något man kan vara stolt över. Att vara vanlig är det bästa du kan ge dina barn. För det innebär att de får alla de basala bitarna i sitt liv. Att de får sin förutsägbara, trygga struktur som de behöver. Att de vet att mamma verkligen kommer och hämtar på dagis som hon lovat, att de kommer få middag på kvällen och en ren pyjamas att sätta på sig. Pussar på kind och hjälp med tandborstningen. Åka på semester, leka, bada på sommaren och åka pulka på vintern. Vanliga saker, som de behöver få uppleva för att de ska bli trygga, kompetenta vuxna.

Jag tycker det finns en missvisande uppfattning om att det är coolt att vara ovanlig. Att det är något positivt att inte passa in i mönstret. Vara motsträvigt annorlunda. Skita i systemet.

Men det är inte vad jag kallar coolt. De är vad jag kallar att välja den enkla vägen. Inte ta hänsyn till vad andra tycker, inte låta sig fogas in i ett mönster, följa sina impulser, låta barnen hänga med och allting runtomkring flyta. Ovanligt, okonvetionellt. Oansvarigt. Enkelt.

Men att klara av att leva ett vanligt liv. Det kräver sin man. Sin kvinna. Sin kompetens.Att vara vanligt gör dina barn trygga, din livskamrat lycklig och dina vänner glada.
Att vara vanlig är coolt.

1 kommentar:

Lilla Li sa...

Håller helt med dig:) de flesta barn vill ha vanliga föräldrar!